Om oss
Biosfärprogrammet är ett mellanstatligt program med syfte att på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspektiv. Programmet lanserades i början av 1970-talet och är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där naturvetenskap och samhällsvetenskap förenas.
Biosfärprogrammet skiljer sig från Unescos andra vetenskapliga program, eftersom det bygger på lokalt engagemang för hållbar samhällsutveckling i biosfärområdena och drivs med ett starkt underifrånperspektiv.
Det är Unesco som utser biosfärområden efter nominering av medlemsländerna. Det finns idag (2025) 784 biosfärområden i 142 länder, vilka samarbetar i det sk ”World Network of Biosphere Reserves”. Biosfärprogrammet leds på central nivå av en styrelse (ICC = International Coordinating Council) och programmet har flera underprogram och aktiviteter som rör bland annat berg, ökenområden, tropiska skogar, stadslandskap, våtmarker, havets, öarnas och kustens ekosystem.
Biosfärprogrammet Sverige
Biosfärprogrammet Sverige består av en nationell programkommitté, ett biosfärråd och åtta biosfärområden. Programkommittén är inriktande, beslutande och finansierande kommitté för Biosfärprogrammets verksamhet i Sverige. Havs- och Vattenmyndigheten är värd för programkommittén som spelar en viktig roll som nod och kontaktförmedlare i ett nationellt och internationellt nätverk med rollen att underlätta samarbete. Internationell samordning mellan Biosfärprogrammet och andra FN-program/organ, samt granskning av biosfäransökningar och kandidaturer är några av programkommitténs uppgifter.
Biosfärrådet är Biosfärprogrammets operativa genomförandeorgan och har som uppgift att bidra till långsiktighet och stabilitet i programmets utveckling. Detta uppnås genom att biosfärrådet stödjer och faciliterar projekt i biosfärområden och biosfärkandidatområden. Kommunikation, nätverkande och erfarenhetsutbyte är centralt för Biosfärprogrammet. Möten, konferenser och workshops anordnas årligen, gärna som samarrangemang och knutet till ett biosfärområde eller ett biosfärkandidatområde.
Syfte
Människan är för sin överlevnad, beroende av ekosystemtjänster som jordens livsuppehållande system tillhandahåller. Ekosystemtjänster är de funktioner som på något sätt gynnar människan då de upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Nuvarande trend är att människan successivt reducerar kapaciteten hos många av dessa system; framtidskapitalet eroderas.
Unescos biosfärområden är modellområden för hållbar utveckling. De tillför en brobyggande funktion som genom lärandeprocesser knyter samman olika aktörer på ett strategiskt sätt. Biosfärområden är områden som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande kan gå hand i hand. Dessa områden är pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Biosfärprogrammets vision är att samhället säkerställer basen för mänsklig välfärd genom bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av ekosystemtjänster. Biosfärprogrammet syftar till att skapa förutsättningar för biosfärområden att fungera som modellområden för hållbar utveckling och att stimulera forskning som stärker biosfärområdenas roll i lärande om hållbart nyttjande av ekosystemtjänster. Genom samverkan och inspiration från Unescos biosfärområden omsätts erfarenheter och kunskap till andra delar av Sverige.
Ett biosfärområde har tre huvudsyften
I biosfärområdet ska man sträva efter att på bästa sätt tillämpa dessa syften praktiskt i området, tillsammans med berörda intressenter.
Bevara
Bidra till att bevara landskap, ekosystem, arter och genetisk mångfald.
Utveckla
Främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar.
Stödja
Underlätta demonstrationsprojekt, forskning och kunskapsutveckling.
Frågor och svar om Biosfärprogrammet
Vad är ett biosfärområde?
Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar samhällsutveckling.
Unesco, FN-organet för kultur, vetenskap och utbildning, utser områden i världen som uppvisar goda initiativ för hållbar utveckling. Ett biosfärområde har som uppdrag att vara ett modellområde där insatser fokuseras på att främja biologisk mångfald, hållbar samhällsutveckling och kunskapsutveckling genom forskning och folkbildning. Lokal samverkan är grunden. Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, just därför är varje biosfärområde unikt!
Vad är syftet med ett biosfärområde?
Ett biosfärområde har tre huvudsyften:
- Bevara – Bidra till att bevara landskap, ekosystem, arter och genetisk mångfald
- Utveckla – Främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar
- Stödja – underlätta demonstrationsprojekt, forskning och kunskapsutveckling.
I biosfärområdet ska man sträva efter att på bästa sätt tillämpa dessa syften praktiskt i området, tillsammans med berörda intressenter.
Hur många Biosfärområden finns det i världen?
I Sverige finns det åtta biosfärområden. De är Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvlandskapet Nedre Dalälven, Östra Vätterbranterna, Vindelälven-Juhttátahkka, Voxnadalen och Storkriket. I världen finns det 784 biosfärområden i 142 olika länder (2025). Fler än 300 av dessa finns i Europa och Nordamerika.
Är det långsiktigt?
Arbetet i ett biosfärområde är långsiktigt. Det är en fortlöpande process som samordnas av ett biosfärkontor. Biosfärområdets syften måste få mogna fram för att bli en naturlig del av lokala verksamheter, så som näringsliv, kommunernas arbete och hos lokalbefolkningen. Det leder till att goda samarbetsformer etableras samtidigt som områdets hållbara utveckling stärks.
Får det bo människor i ett biosfärområde?
Enligt Unescos kriterier för biosfärområden måste det bo människor i ett biosfärområde. Kriteriet ”långsiktigt hållbar samhällsutveckling” förutsätter ett lokalt engagemang, därför är människorna centrala i ett biosfärområde. De som är aktiva i ett biosfärområde gynnas på olika sätt. Det beror helt enkelt på vad de har för yrkesroll, intressen och fritidssysslor. Fördelarna med ett biosfärområde visar sig därför på olika sätt. Även samhället som helhet gynnas då fokus är en stärkt hållbar samhällsutveckling.
Hur finansieras ett biosfärområde?
Biosfärområdets verksamhet är ofta projektinriktat och därför finns olika finansieringsformer för särskilda insatser i området. I Sverige får biosfärkandidater och biosfärområden verksamhetsbidrag från Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och kommuner.
Blir det nya restriktioner när man bildar ett biosfärområde?
Biosfärområden innebär inga inskränkningar i äganderätt, nyttjanderätt och brukanderätt. Ett biosfärområde innebär inget ytterligare lagskydd. Det medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen.
Vad gör ett område lämpligt som biosfärområde?
Biosfärområden i världen kännetecknas av sina höga landskapsvärden, både kulturhistoriska och biologiska. Dessa värden värnas samtidigt som de nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. I biosfärområden riktas insatser för att stärka landskapets värden då de är en tillgång för lokalbefolkningen och samhället, sk ekosystemtjänster. Då ett område uppvisar goda exempel, där nyttjande och bevarande är förenade, kan det bli ett biosfärområde.
Hur blir man ett biosfärområde?
Biosfärområden nomineras av nationella regeringar och skall vara förankrade på regional och lokal nivå. Därefter kan Unescos globala styrelse för Biosfärprogrammet ge området officiell status som biosfärområde om det uppfyller alla kriterier.
Läs mer om hur ett biosfärområde bildas.
Mer om programmet
Storkriket är det åttonde biosfärområdet i Sverige
Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030
Så bildas ett biosfärområde
Storkrikets ansökan om att bli ett biosfärområde har lämnats in till Unesco
Kontaktuppgifter till oss i Biosfärprogrammet
Johanna MacTaggart, Nationell koordinator, Biosfärrådets ordförande
johanna.mactaggart(at)biosfarprogrammet.se
Tfn: 070-660 05 07
Anneli Harlén, Programkommitténs ordförande
anneli.harlen(at)havochvatten.se
Kristin Löwenborg, ledamot i Programkommittén
Kristin.Lowenborg(at)Naturvardsverket.se
Maria Tengö, ledamot i Programkommittén
maria.tengo(at)su.se
Camilla Sandström, ledamot i Programkommittén
camilla.sandstrom(at)umu.se
Mattias Sandberg, ledamot i Programkommittén
mattias.sandberg(at)skogsstyrelsen.se
Dan Rydberg, ledamot i Programkommittén
dan.rydberg(at)skogsstyrelsen.se
Helena Björck, ledamot i Programkommittén
helena.bjorck(at)regeringskansliet.se
Carina Wettemark, koordinator, Kristianstads Vattenrike
carina.wettemark(at)kristianstad.se
Helena Torsell, koordinator, Vänerskärgården med Kinnekulle
helena.torsell(at)mariestad.se
Elias Regelin, koordinator, Älvlandskapet Nedre Dalälven
elias(at)nedredalalven.se
Daniel Granello, koordinator, Blekinge Arkipelag
daniel(at)blekingearkipelag.se
Hannes Norr, tf koordinator, Östra Vätterbranterna
info(at)ostravatterbranterna.se
Hanna Alfredsson, koordinator, Voxnadalen
hanna.alfredsson(at)voxnadalen.org
Ann-Kristine Vinka, koordinator, Vindelälven-Juhttátahkka
biosfar(at)vindelalven.se
Anna-Karin Poussart, koordinator, Storkriket
anna-karin.poussart(at)lund.se