Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030

Hållbar utveckling är en fråga som spänner över alla sektorer i samhället och strategier och metoder för att “bryta stuprören” behöver utvecklas. Lösningarna till de globala utmaningarna är i huvudsak lokala. Därför är det viktigt att lokalsamhällen ges förutsättningar att bidra till förändring. Allmänhetens kunskap om och engagemang för Agendan är en förutsättning för dess genomförande. När Agendan implementeras kan målkonflikter uppstå. Biosfärområden är platser där sådana konflikter kan hanteras, där behov för måluppfyllelse kan identifieras och analyseras, synergier utforskas och där lokalsamhällen inkluderas i arbetet med att söka lösningar till hållbarhetsutmaningar. Med små medel och liten formell makt har de svenska biosfärområdena uppnått goda resultat genom att koppla samman människa och natur, lokala initiativ med nationella strategier, och genom att stimulera till ny forskning och utbildning för hållbar utveckling. Biosfärområdenas framgång grundar sig på samverkan, lärande och en holistisk syn på människa och natur som sammanför lokala och globala perspektiv. Deras gedigna erfarenhet av att arbeta praktiskt och integrerat med hållbar utveckling i en svensk kontext gör dem intressanta som strategiska områden att lära av, stötta och investera i när Agenda 2030 för hållbar utveckling genomförs i Sverige.

Hur biosfärområden bidrar till Agenda 2030 och de Globala Målen

Med små medel inspirerar de svenska biosfärområdena till förändringsprocesser inom befintliga organisationer och bryter stuprörstänk genom att koppla ihop och mäkla mellan aktörer, både vertikalt och horisontellt. Deras roll kompletterar myndigheters och andra organisationers arbete, och de utgör en samlande och samordnande kraft i omställningen till hållbar utveckling, snarare än att vara en intresseorganisation bland andra. Medan andra aktörer fokuserar på sin bit av pusslet, har biosfärområden en tvärsektoriell och holistisk funktion. De fem projektexemplen illustrerar några av de unika funktioner som biosfärområdena bidrar med i arbetet med Agenda 2030 i Sverige. Dessa funktioner har även efterfrågats av Sveriges Agenda 2030-delegation som avgörande för att nå de Globala Målen.

1. Biosfärområden utgör arenor för samverkan

Biosfärområdenas arbete stärker befintliga strukturer. Genom att samla och samordna befintliga initiativ, aktörer och/eller erfarenheter, utgör biosfärorganisationerna neutrala arenor för samverkan. Detta illustreras av den breda representationen av sektorer och aktörer i biosfärorganisationerna och i deras projekt.

2. Biosfärområden kopplar ihop aktörer – vertikalt och horisontellt

Genom att fungera som arenor för samverkan, skapar biosfärorganisationerna förutsättningar för samverkan över administrativa och geografiska gränser och mellan sektorer. I alla de fem exemplen deltar representanter från olika delar av samhället. Från markägare, företagare, skogsbrukare och fågelskådare till kommuner och länsstyrelser. Biosfärområdenas mångfald av aktörer bryter stuprören i förvaltningsprocesserna. Att bygga broar mellan sektorer är en viktig del i arbetet med att uppfylla de Globala Målen.

3. “För människa, planet och välstånd” – Biosfärområden integrerar de Globala Målen

Biosfärorganisationerna har ett holistiskt sätt att ta sig an hållbar utveckling där bevarande av natur och biologisk mångfald blir en del av, och inte separerat från, utveckling. När intressenter med olika syn på en fråga får möjlighet att mötas och diskutera på en neutral arena, är det sannolikt att de lösningar och svar som genereras integrerar de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.

4. Biosfärområden bidrar till att upprätthålla ekosystem

De svenska biosfärområdena framhåller att välfungerande ekosystem är en förutsättning för mänskligt välstånd och en progressiv ekonomisk utveckling. Den uppfattningen är själva kärnan i Biosfärprogrammets arbete, och framhålls också i Agenda 2030. Biosfärområdena strävar i sina projekt efter att stärka ekosystem så att de kan fortsätta att förse människor med ekosystemtjänster. Biosfärprogrammet ser människor som en del av, och inte separerade från, naturen. Människors insatser och nyttjande av naturen är ofta oumbärliga för att producera önskvärda ekosystemtjänster.

5. Biosfärområden främjar lärande om hållbar utveckling

Enligt Sveriges Agenda 2030-delegation krävs en storskalig samhällelig omställning för att kunna nå de Globala Målen för hållbar utveckling. Omställningen är en lärandeprocess, där nya och innovativa modeller och metoder för hållbarhetsstyrning behöver utvecklas. Lärande och utbildning för hållbar utveckling är centrala teman i Biosfärprogrammet och i biosfärområdena. Biosfärområdena ligger i framkant när det gäller att generera, använda och sprida ny kunskap och nya koncept från forskning om hållbar utveckling. Samtidigt för studier av de lärdomar som görs i biosfärområden hållbarhetsforskningen framåt. Dessutom är biosfärområden platser där människor kan engagera sig och lära sig om hållbar utveckling i praktiken. Biosfärområdenas vägar mot Unescoutnämningen och deras kollaborativa arbetssätt är lärandeprocesser i sig själva, där nya metoder för styrning och förvaltning utvecklas och testas.