Vad är ett biosfärområde?

Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar samhällsutveckling.
Unesco, FN-organet för kultur, vetenskap och utbildning, utser områden i världen som uppvisar goda initiativ för hållbar utveckling. Ett biosfärområde har som uppdrag att vara ett modellområde där insatser fokuseras på att främja biologisk mångfald, hållbar samhällsutveckling och kunskapsutveckling genom forskning och folkbildning. Lokal samverkan är grunden. Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, just därför är varje biosfärområde unikt!

Vad är syftet med ett biosfärområde?

Ett biosfärområde har tre huvudsyften:
Bevara – Bidra till att bevara landskap, ekosystem, arter och genetisk mångfald
Utveckla – Främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar
Stödja – underlätta demonstrationsprojekt, forskning och kunskapsutveckling.
I biosfärområdet ska man sträva efter att på bästa sätt tillämpa dessa syften praktiskt i området, tillsammans med berörda intressenter.

Hur många Biosfärområden finns det i världen?

I Sverige finns det sju biosfärområden. De är Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvlandskapet Nedre Dalälven, Östra Vätterbranterna, Vindelälven-Juhttátahkka och Voxnadalen. I världen finns det 759 biosfärområden i 136 olika länder (2024). Fler än 300 av dessa finns i Europa och Nordamerika.

Karta med alla biosfärområden i världen

Är det långsiktigt?

Arbetet i ett biosfärområde är långsiktigt. Det är en fortlöpande process som samordnas av ett biosfärkontor. Biosfärområdets syften måste få mogna fram för att bli en naturlig del av lokala verksamheter, så som näringsliv, kommunernas arbete och hos lokalbefolkningen. Det leder till att goda samarbetsformer etableras samtidigt som områdets hållbara utveckling stärks.

Får det bo människor i ett biosfärområde?

Enligt Unescos kriterier för biosfärområden måste det bo människor i ett biosfärområde. Kriteriet ”långsiktigt hållbar samhällsutveckling” förutsätter ett lokalt engagemang, därför är människorna centrala i ett biosfärområde. De som är aktiva i ett biosfärområde gynnas på olika sätt. Det beror helt enkelt på vad de har för yrkesroll, intressen och fritidssysslor. Fördelarna med ett biosfärområde visar sig därför på olika sätt. Även samhället som helhet gynnas då fokus är en stärkt hållbar samhällsutveckling.

Hur finansieras ett biosfärområde?

Biosfärområdets verksamhet är ofta projektinriktat och därför finns olika finansieringsformer för särskilda insatser i området. I Sverige får biosfärkandidater och biosfärområden verksamhetsbidrag från Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och kommuner.

Blir det nya restriktioner när man bildar ett biosfärområde?

Biosfärområden innebär inga inskränkningar i äganderätt, nyttjanderätt och brukanderätt. Ett biosfärområde innebär inget ytterligare lagskydd. Det medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen.

Vad gör ett område lämpligt som biosfärområde?

Biosfärområden i världen kännetecknas av sina höga landskapsvärden, både kulturhistoriska och biologiska. Dessa värden värnas samtidigt som de nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. I biosfärområden riktas insatser för att stärka landskapets värden då de är en tillgång för lokalbefolkningen och samhället, sk ekosystemtjänster. Då ett område uppvisar goda exempel, där nyttjande och bevarande är förenade, kan det bli ett biosfärområde.

Hur blir man ett biosfärområde?

Biosfärområden nomineras av nationella regeringar och skall vara förankrade på regional och lokal nivå. Därefter kan Unescos globala styrelse för Biosfärprogrammet ge området officiell status som biosfärområde om det uppfyller alla kriterier.
Om bildandet av biosfärområde.